Søk på dette nettstedet





About Us | Documents ( ) | Conference | Books | Partners | Contact | Home
16 juli Er det fornuftig å tiltale Sudans president Bashir for folkemord?

Brott och straff
Först publicerad: 15 juli 2008 23:29
Senast uppdaterad: 15 juli 2008 23:29


Rätt kan lätt bli fel när politik och juridik möts i internationell domstol. Jørgen Johansen om åtalet mot Sudans president.

När Sudans president Omar Bashir nu efterlyses av åklagaren i Haag så är det ett mycket känsligt steg som tas i försöken att skapa en rättvisare värld.

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag bildades av FN 2002 – en stor seger för den kampanj där 1900 frivilligorganisationer över hela världen jobbat för att etablera en permanent domstol för alla folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. De två specialdomstolarna för förra Jugoslavien och Rwanda fungerade som test för att se om det var möjligt att organisera en opartisk internationell domstol, som till skillnad från Nürnberg- och Tokyodomstolarna inte skulle styras av krigens segrare.

Att rättvisa kan skipas på det globala planet är en gammal dröm. Tanken är att brottslingar ska ställas inför domstol oavsett vad den enskilda staten tycker. Men för att detta ska fungera måste världens stater stödja domstolen. Fram tills nu har 106 stater ratificerat fördraget, och ytterligare 40 stater har skrivit under men ännu inte ratificerat.

Andra har motarbetat domstolen sedan starten – som Irak, Jemen, Israel, Libyen, Kina, Quatar och USA. President Clinton skrev först under men Bush ändrade beslutet och drog tillbaka underskriften. Den amerikanska kongressen har till och med godkänt en lag (som kallas The Hague Invation Act) som låter presidenten att med militära medel hämta hem amerikanska medborgare som arresterats och förts till Haag.

När nu ICC åtalar och efterlyser en president så ställs flera principiella frågor på sin spets. En fråga är om domstolen ska handla så att konsekvenserna för besluten gynnar vanligt folk i krigsområden, eller om man ska bortse från till exempel risken för att kriget intensifieras när en central aktör åtalas? Möjligheterna till en förhandlingslösning med president Bashir är ju i det närmaste obefintliga om han vet att han kommer att dömas till ett långt fängelsestraff. Han har inget att vinna på att avsluta kriget.

Å andra sidan kan man fråga sig om inte respekten för domstolen försvinner om åtal inte väcks när sittande presidenter begår brott? Kan man ha en domstol som gör skillnad på Jörgen Hattmakare och kung Salomo?

ICC:s roll är inte självklar. Några vill se den mer som ett politiskt verktyg än en oberoende domstol. Det finns en motsats mellan att agera rättvist och klokt.

En annan fråga är hur man gör med krigsförbrytare från länder som inte har ratificerat fördraget. Sverige skulle knappast arrestera en misstänkt kinesisk eller amerikansk politiker som besöker oss. Det kan saknas mod och konsekvenserna skulle antagligen bli såväl ekonomiska som politiska.

Kriminologerna vet att straff för våldsbrott inte har någon preventiv effekt, men det har straff för ekonomiska brott. Våldsverkaren funderar sällan över konsekvenserna medan ogärningen begås. I finansbrotten kalkyleras det med risken för att åka fast innan brottet eventuellt begås. Folkmord, vet vi, planeras ofta och genomförs utifrån ekonomiska motiv. Om detsamma gäller för andra krigsförbrytare har man inte forskat kring. Frågan om ifall ICC verkar preventivt har inget svar.

2010 ska ICC utvärderas. Jag är inte så säker på att betygen blir goda.

JØRGEN JOHANSEN
fredsforskare knuten till Transnationella stiftelsen för freds- och framtidsforskning i Lund og Networkers SouthNorth

Se også Economist om samme tema <http://www.economist.com/daily/news/displaystory.cfm?story_id=11737170>



Go back